Personlig radiokanal - Solostream framtiden?
Vi har byggt internet runt input: fler flöden, fler videos, fler poddar, fler nyheter. Men de flesta av oss har ett annat problem: vi är övermatade på innehåll, och understödda i reflektion.
Solostream är ett av projekten på min sida och ett försök att vända på riktningen.
Idén är enkel: en personlig AI-radiokanal som varje dag gör ett kort avsnitt (5–7 minuter) av dina råa anteckningar—tankar, fragment, rants, röstantecknings-transkriberingar—och läser upp det för dig med en lugn, mänsklig röst. Inte som mötesanteckningar. Inte som “produktivitetsråd”. Inte terapi. Mer som: “någon som faktiskt har lyssnat på dig, och vågar spegla tillbaka”.
Det är en MVP med en enda fråga: kommer du tillbaka imorgon och lyssnar igen, utan att någon påminner dig?
Om svaret är nej spelar all teknik ingen roll. Om svaret är ja… då har vi kanske hittat en ny typ av media.
Varför ljud, och varför nu?
Ljud är det mest underskattade “always on”-formatet vi har.
Du kan lyssna när du:
- cyklar
- kör bil
- går till gymmet
- diskar
- bara behöver en paus från skärmen
Det kräver nästan ingen friktion. Och friktion är allt när man försöker skapa en vana.
Det intressanta är att vi traditionellt använt ljud för andras berättelser: poddar, radio, ljudböcker. Men med bra TTS (text-to-speech) är “radio” plötsligt något som kan produceras i små, personliga volymer med hög känsla och närvaro.
Det öppnar en ny fråga: vill vi ha en radiokanal som är vår egen?
Podcast-paradoxen: valfrihet som hinder
Podcasts är fantastiska, men de har en paradox:
Ju fler bra poddar som finns, desto mer energi går åt till att välja.
Du känner säkert igen det:
- man öppnar appen
- scrollar
- letar efter något “rätt”
- sparar avsnitt
- lyssnar inte på något
Solostream tar bort valet helt.
Det finns inget bibliotek. Ingen feed. Ingen “up next”. Bara ett avsnitt: dagens.
Det är inte “content discovery”. Det är kontinuitet. En sak mindre att bestämma, en sak mer att faktiskt ta in.
Och det gör något viktigt: lyssningen blir en rytm snarare än ett projekt.
Reflektion som produkt, inte funktion
De flesta appar som rör journaling eller self-improvement hamnar i ett UI-problem: du måste öppna, skriva, strukturera, tagga, läsa tillbaka, följa streaks.
Solostream utgår från att du redan producerar råtext ändå:
- Slack/DM till dig själv
- Notes-app
- små textfragment
- röstanteckningar
MVP:ns grej är att du ska inte behöva bli en “creator” av ditt eget liv. Du bara dumpar input. Systemet gör resten.
Det är en annan typ av loop:
Input → ett dagligt avsnitt → passiv lyssning → (kanske) mer input.
Och just “passiv lyssning” är nyckeln. Att reflektera genom att läsa kräver fokus. Att reflektera genom att lyssna kan ske i marginalerna av dagen.
En ny kategori: personlig media-loop
Om man zoomar ut är Solostream inte en “app”. Det är en ny sorts media:
- Inte socialt (ingen publik)
- Inte en assistent (ingen to-do-lista)
- Inte en feed (ingen oändlighet)
- Inte terapi (ingen diagnos, inga råd)
Det är en personlig media-loop: en kanal som sänder dig tillbaka till dig själv, med lagom mycket struktur för att kännas meningsfull och lagom lite för att inte bli ett projekt.
Det låter kanske banalt, men det är samma förskjutning som skedde när:
- musik gick från album → playlists
- text gick från artiklar → flöden
- foto gick från kamera → “camera roll + algoritm”
Nästa steg kan vara: din vardag → din kanal.
Varför det här kan bli större än “självreflektion”
Det mest intressanta med en personlig radiokanal är inte bara att den kan spegla dina tankar. Det är att den kan bli en ny distributionsyta.
När du äger en daglig lyssningsvana (5–7 minuter, i bilen, på cykeln, i rörelse) har du skapat en extremt värdefull kontext: hög uppmärksamhet, låg friktion, återkommande ritual.
Och då dyker en obekväm men relevant fråga upp:
Blir annonser mer attraktiva när de är personliga på riktigt?
Vi är vana vid logiken: “premium = mindre reklam”.
Men i en hyperpersonaliserad kanal kan premium i teorin betyda något annat:
- fler relevanta inslag
- sponsrade “segments” som matchar din kontext
- erbjudanden som faktiskt är användbara, inte generiska
Det är en provocerande tanke: en premium-modell där du får mer annonser—inte mindre—för att annonserna är så skräddarsydda att de upplevs som signal, inte brus.
Det kräver förstås extrem integritet och transparens. Men rent produktmässigt är det en möjlig framtid: reklam som känns mer som “personlig radio” än som avbrott.
Det är också här kategorin skiljer sig från podcast-annonser. I poddar köper du en publik. I en personlig kanal köper du en kontext.
Vad Solostream egentligen testar
MVP:n behöver inte vara elegant. Den behöver inte skala. Den behöver inte ens vara automatiserad från start.
Den behöver bevisa en sak:
Kommer människor frivilligt tillbaka till sin egen lilla radiosändning imorgon?
För om det händer—om en daglig “självkanal” blir en vana—då har vi inte bara byggt ett verktyg. Vi har upptäckt ett nytt format.
Och i en tid där allt slåss om din uppmärksamhet kan det mest radikala vara något som inte ger dig mer att konsumera, utan ger dig ett sätt att höra vad du redan tänker.
Nästa steg är inte fler flöden.
Kanske är nästa steg en sändning. Din. Varje dag.